Fyfan vilken fin tjej hon är, Silver. Underbar till tusen och mer, fast det visste vi ju redan.
Som ni kanske förstått red jag finaste idag. Vi hade markarbete och fyfan vad underbart det var. Har inte ridit henne på länge nu, sedan skötarridningen precis efter lovet, så att få sitta på hennes rygg igen. Usch, inget kan beskriva hur underbart det var.
Till ridlektionen då. Vi var bara fyra stycken och hade vikarie, haha. Vi hade bara några bommar på båda långsidorna en bit in på fyrkanten. Ena med kort avstånd och andra med först lite längre och sen mycket längre, de slutade som galoppbommar. Vi red fram på volter/fyrkant i båda varven och.. Gud vad fin hon var. Hon kändes väldigt trött men svarade bra på allting och var skitfin. Hon var både pigg och glad men som sagt, trött.
Vi red över bommar och mer på volter, haha. Svårt att förklara vad vi gjorde idag men det var inte en jättekul lektion egentligen men allting blir kul med Silver. Vi galopperade rätt mycket också, dels för att det var galoppbommar men också på andra ställen.
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Hon var faktiskt grymt fin idag, underbar (fast det är hon ju alltid, hehe). Lika fin i båda varven dessutom, inte minsta småtjafs i höger varv eller något ^^ Hmm.. Red rätt mycket dressyr då eftersom jag gillar det mest och gick kanske något mer varv på volten än man skulle för att hon var så fin. För hon var verkligen fin. Hon var fin hela tiden, såklart, men vissa små stunder, både i traven och skritten, så blev hon så jävla underbart fin. Tror aldrig att vi fått till en sån snygg och stabil form som varat mer än ett par steg förut och det kändes bra, haha. Jag trodde faktiskt inte att hon skulle kunna gå så fint med mig, den där formen jag alltid strävat efter förut och som jag bla. hade under ett pass på jullovet var inget mot den här, ärligt. För hon var sjukt fin. Hon är verkligen duktig den hästen.
Pysslade med henne efter lektionen, länge. Stod och mös, ryckte lite på manen och borstade henne finfin. Haha, hon var jättegosig och på sitt bästa humör.
Och jag behöver väl inte nämna att det var svårt att gå därifrån?